semesterns sista vecka

Idag hade jag min första dag på jobbet!! Men det är ju mindre intressant för er så istället tycker jag vi tittar på hur jag utnyttjade min sista semestervecka! Här kommer ett jätteinlägg som sträcker sig över alla sju dagarna.

Förra helgen åkte vi på äventyr. Steg upp tidigt på lördagsmorgonen och begav oss norrut, till Aberfoyle. Där gick den större delen av gänget en såndär trädklättringsbana, medan Zak (som är höjdrädd) och jag (som inte är höjdrädd men inte tycker om att betala för något som rentav är förklädd träning) gick på promenad. Vattenfall fanns!

Jättefin skog med röda ekorrar och massa småfåglar fanns också, så jag hade kamerorna i högsta hugg.

Efter det for vi och vår helt orimliga mängd packing vidare till ett campingställe som någon hade valt ut. Längs en jättefin vandringsled och intill en sjö, alldeles perfekt. Där slog vi (stökigt) läger, grillade hamburgare och blev uppätna av knotten trots giftiga mängder myggsprej. Ingen glamping här inte…

Veden räckte ändå inpå småtimmarna. Sa jag inte att lägerbrasa skulle bli sommarens grej?? Jo det gjorde jag.

För att addera till äventyret visade det sig att vårt tält (som Zaks pappa hade skickat upp med posten) saknade tältbågar. Lösningen blev tre personer i ett tvåmanstält, ett upplägg som jag gav upp på ganska snabbt så att säga…

Men vad gör välutebliven sömn när man är tjugotvå, smålullig i skogen i Skottland en juninatt! Jag och Conor gick på promenad istället, medan solen långsamt steg upp. Det var precis vad jag behövde.

Sen vandrade vi tillbaks till lägret, testade ett par innovativa sovställningar och tog en tupplur. När vi vaknade var det söndag och strålande sol!!!

Vi åkte vidare till en liten stad som heter Balmaha och hittade en undangömd liten strand där det bara var vi. Det var tjugo grader plus vilket såklart innebar (is)bad och iskaffe – en kombination som råder bot på bakfylla och sömnbrist som inget annat. Efter det åt vi middag och for hemåt.

Dagen efter var det måndag. Vi åt långsam frukost, jag pysslade om mina växter och packade ur campingryggsäckarna. Blommorna i blomlådorna som tillhör puben belägen under min nya lägenhet blommar just nu och det gör mig glad. Mycket mer gjorde vi inte den dagen, kroppen behövde vilas och myggbetten klias efter helgen.

På tisdagen fick jag träffa samtliga av mina kollegor! Via teams, inte på riktigt såklart. De verkade jättesnälla och det gjorde mig på bra humör. I samma sväng fick jag med mig grabbarna ut på promenad.

Fyllde på vattenflaska utanför parlamentet. Skottarna är så stolta över sitt vatten, och det får de väl vara. Det smakar precis som det hemma i Jönköping, så det får toppenbetyg från mig.

På onsdagen gick jag först på promenad själv, och mötte sen upp Emily. Vi drack kaffe och pratade ikapp den senaste månaden. Du har ju tagit examen, säkert fått högsta betyg, flyttat ihop med din pojkvän, och fått ett riktigt vuxenjobb! sa Emily till mig. You must be so proud of yourself! Det gav mig en lite tankeställare. Jag känner mig inte särskilt stolt. Jag är on track liksom, jag ligger i fas med växtkurvan, jag är där jag ska va i livet – varken mer eller mindre. Jag är nöjd, men inte stolt. Kanske borde jag va stolt.

Jag köpte en gullig cocktailbok på loppis, mest för att den har så fina bilder inuti. Några googlingar senare vet jag att detta är en klassiker som trycktes senast 2019 – min är från 1984. Häftigt väl! Dessvärre provade Zak att göra några av drinkarna på jobbet och sa att de var sådär…

För att försätta på drinktemat tog vi varsin onsdags-G&T på Edinburghs bästa australienska bar, Oz Bar. Ja ni hörde rätt. Bästa pga. 1. billig 2. man får öppna fönstrena på sommaren! Sitta inomhus men med solen värmandes ansiktet! Lyx en lill-lördag.

Dagen efter var det torsdag och Emily ville gå på loppisjakt med mig. Hon köpte en solfjäder, jag köpte en ring för ett ynka pund som jag är SÅ GLAD i. Ibland händer det hörrni. Ska visa er ringen en annan dag, detdär secondhandinlägget jag utlovade blir bara längre och längre…

Jag fick en tidig födelsepresent! Edinburgh med smak av pink gin. Ser ni att det står pink gin i?? Gott vare

Efter det var det ingen vanlig dag utan min födelsedag! Jag fyllde tjugotre och sa på telefon till mormor att jag vet inte om det är något att fira längre. ”Jaha du tycker jag ska vara i graven redan då” sa hon. Nä såklart. Så jag firade med pannkakor till frukost, ett besök på en farm och en lektion i hur man målar getter med pastellkritor.

På kvällen såg vi fotbollsmatchen England vs Skottland, som såklart är en Väldigt Big Deal här. Det var kul, även om resultatet (och matchen, i och för sig) var rätt trist.

Lördagen spenderade jag mest med att fixa mitt hemmakontor och greja med min jobbdator som anlände som en födelsedagspresent på fredag morgon. Sen fick jag syn på ett facebookinlägg där en tjej gav bort sticklingar av en prickig växt som jag velat ha jättelänge men dragit mig för att köpa (p.g.a. den ekonomiska förlusten om jag skulle råka döda den, vilket är ganska sannolikt knowing me). Skyndade mig dit och hämtade hem den så nu får ni hålla tummarna för att den klarar sig i min ägo.

På väg hem maxade jag semester genom att läsa bok och äta wienerbröd i parken. Just nu läser jag Dolly Aldertons Ghosts. Tycker den är jättemysig, men sen älskade jag också hennes första bok som jag läste förra sommarn. Typiskt bra sommarläsning som man inte vill lägga ifrån sig men som är enkel att komma tillbaks i även efter ett litet uppehåll.

Och så blev det söndag! Hemmakontoret stod färdigt, datorn uppkopplad. Jag provade nya tiktok-trenden biscoff coffee. Ger det en tummen ner. Kom också att tänka på hur dalgona coffee var den rådande trenden för ganska exakt ett år sedan. Vi är såna cykliska varelser vi, människorna.

När Zak slutade jobbet smsade han mig och frågade om jag ville träffa hans kompis hund Bubbles. Det ville jag såklart. Bubbles trollade bort söndagsångesten och jag somnade nöjd igår kväll.