om meditation kanske

nothing out of the ordinary
 
jag älskar att åka buss. särskilt om hösten. under de trettio minuterna från busshållplatsen hemma till skolan hinner jag räkna antalet nya träd vars löv börjat gulna, byta låt sex gånger, stirra mig blind på soluppgången, bläddra genom twitterflödet och analysera medresenärernas ansiktsuttryck. det är lite meditativt. 
 
 

ibland missar jag bussen hem. som lantbo innebär detta att man får vänta i trettio minuter minst på nästa buss. jlt är rätt lätta att missa, eller ja, de är rätt bra på att missa en. vissa dagar, under de rätta omständigheterna, med de rätta människorna, gör det dock inte så mycket. 

 
något annat som borde vara meditativt (har jag hört) är att springa. för mig funkar det bara ibland, men allt kan väl inte funka för alla. lite av det meditativa förstörs liksom när första backen är mount everest upphöjt i två och en nästan trampar på en stackars groda det första en gör. sen när en väl kommer hem och inser att schampoot har a) rymt hemifrån, b) tagit slut eller c) lösts upp för att motbevisa fysikens lagar är den potentiella positiva effekten av ens ~lugna stund på dagen~ som bortblåst. 
 
ps. jag hittade schampoo till slut. en såndär liten hotellschampooflaka. om det ändå inte luktade som salvan som man smörjer äldre människors leder med…
 
 

välkommen vera

creative
 
detta är vera den talande aloe veran
hon föddes på ikea och köptes på rean.
var med om en ytterst omtumlande resa,
nästan så att grenarna blev glesa.
 
sen hamnade hon här hos mig 
vilket hon tyckte var en helt okej grej.
tills hon fick reda på vart hon skulle bli bosatt
ett besked hon inte tog glatt.
 
en trave böcker dög inte för vera
tur hon kan prata så vi kan diskutera. 
 

dag 267

travel
 
banyalbufar, 5 augusti 2016
 
idag är en exceptionellt bra fredag. jag har skådat min andedräkt kondenseras till små vattendroppar under morgonpromenaden. jag har shoppat innan åtta (måste vara första gången), bränt mig på téet men inte på kaffet, morgonpluggat till tchaikovsky, smulat furkostmacka över hela min klänning och fattat allt på en mattelektion. 
 
 
jag har kramats tio gånger minst och åkt halvtom buss två. plockat mängder med björnbär från björnbärsbusken hemma och sett vädret slå om från lätt mulet till åskregn på tio minuter. 
 
 

jag har fnissat åt sms på busshållplatser, satt på musik utan att sätta i hörlurarna först och inte prickat av en enda sak på min oändliga att göra-lista men jag har tänkt att tänk, tänk! att man kan ha så himla roligt en vanlig fredag i september. dag nummer tvåhundrasextiotvå. 

On the streets of Mallorca

street photography
 
tänk att livet består av en enda ström av människor. från det ögonblick att man öppnar ögonen till, förhoppningsvis (eller kanske inte. kanske är det mest fridfullt att dö ensam. låt oss inte gå in på det), att man sluter dem för sista gången. 
 
 
ett enda flöde av människor alltså. varför mäter vi livet i tid och prestationer, och inte i antal människor vi mött?
 
 
 
nog lär man sig mer av människor än av tid. 
 
 
 
 
av denna man, spotted at the second hand market in consell, lärde jag mig till exempel att hur fotogenisk man är ökar med 2.3% om man har näsan nergrävd i en skiva vattenmelon. inte för att det är särskilt förvånansvärt egentligen, vattenmelon gör ju allt bättre. 
 
 
 
vartenda litet samtal, varenda möte kan ju leda till nya insikter. 
 
 
 
denna man visade mig runt i sin skofabrik och berättade om urgamla skomaskiner som det bara finns tre exemplar av i världen. 
 
 
på min bucketlist: att träffa människor. så många som möjligt. så olika som möjligt. 
 

nollsju:tjugoett

scenery
 
en morgon denna veckan har jag sovmorgon men vaknar tidigt. 
 
 
en morgon denna veckan belönas denna bedrift med en värld som fullkomligt badar i dimma och sensommarljus. såntdär ljus som blir till när solen, lika trött som jag om inte tröttare, släpar sig upp över horisonten och inte orkar kämpa emot när dess strålar bryts i tusen bitar av löv som ännu inte bytt färg. 
 
 
en morgon denna veckan sväljer jag morgonkaffet i en klunk, hänger kameran över axeln och går en promenad som är sådär precis lagom lång att gå innan man fått i sig frukost.
 
 
ibland, sådana mornar som en morgon denna veckan, när det bara är jag, min hund, tystnaden och en och annan förbivinande bil får jag för mig att det är mig solen lyser för. så jag ler mot den. sen ser jag daggdropparna samlas på mina bara ben när jag går genom det höga gräset och då ler jag ännu bredare. 
 
 
en halvtimme en morgon denna veckan, mellan 07:21 och 07:51 lever jag som i en lätt förtrollning. sen går jag hem och äter frukost och någonstans mellan att jag räknar minuterna till att bussen går och att jag låser ytterdörren så slutar solen lysa bara för mig och börjar lysa för oss allihop.
 
 

livsuppdatering

nothing out of the ordinary
 
tjoho cybervänner! och mina true friends irl som faktiskt kikar in här ibland. idag tänkte jag bjuda på något så fantastisk som en livsupdate i punktform. surprise! unikt! originellt! 
 
◒ häromveckan var jag och familjen på länsmuséet här i stan. det var skapligt intressant. just nu står där utställningar som an ordinary boy, smörlyckan och face the facts. har alltid tänkt att det enda de har där är de trötta johnbauer-tavlorna som stått där sen jag flyttade hit men visst är det kul att bli motbevisad
 
 
◒ jag har druckit ovanligt mycket kaffe och blivit glad av färgglada kaffepaket tidigt på morgonen!! pluspoäng till förpackningsdesignern. pluspoäng till kaffets uppiggande effekt. den har behövts
 
◒ jag har spenderat timmar i väntsalen på skatteverkets kontor i väntan på att få ansöka om id-kort, blivit upprörd över det ologiska kölappssystemet och därmed känt mig som TjurigMedelåldersTant™ 
 

◒ jag har läst!!! populärmusik från vittula läste jag ut häromdan och den tyckte jag var supermys. nu är det bara dags att ta tag i de fyra betongblock-liknande böcker jag hittade (läs: bestämt men förvirrat letade upp) på hyllorna på universitetsbiblioteket häromdan. tackar mig själv för att jag valde ett intressant ämne iallafall.

◒ en lördagskväll tillbringades hos en vän som bjöd på den oslagbara kombinationen tacos, kladdkaka å girltalk. en lördagskväll under vilken jag tydligen tog exakt en bild och det var på utsikten???
 
 
◒ fantASTISKA frukostar som denna har stått på bordet och om inte en bra frukost är definitionen av ett lyckligt liv så vet jag inte vad
 
 
◒ en annan ypperlig grej jag hållit på med är: befunnit mig i skogen. insupt lugn och trampat i gegga. ah. 
 
◒ jag har anmält mig till högskoleprovet. HAHa. helt otroligt att man år efter år troget betalar pengar för att ägna en hel lördag åt att bli totalt uttömd på hjärnkraft. hoppas det lönar sig. 
 

en pyjamasonsdag

miscellaneous
 
en onsdag för några veckor sedan var det pyjamasparty för kristina hemma hos mig. hela gänget minus födelsedagsbarn for hit efter skolan och så plockade vi fram scones och sylt och gjorde varma mackor och varm choklad. 
 
 
sen böts det om till pyjamas och här är fanny i vår trädgård, väntandes på födelsedagsbarn. observera the splendid avokadostrumpor
 
 
och här är hon, artonåringen!! som en pizza från onlinepizza.se fick vi henne delivered direkt till dörren. fast med ögonbindel. sen puttades hon in på toa med paket i famnen och instruktioner som löd byt om till din nya pyjamas
 
 
sådära!
 
 
sedan började myset och ätandet, de två går ju hand i hand det vet väl alla
 
 
 och så spelade vi spel och skrattade högt både åt och med varandra medan sensommarsolen värmde genom balkongdörren och det var den fina pyjamasonsdagen. 

texttungt

nothing out of the ordinary
 
dethär är vad jag vill göra just nu. dricka vaniljte med mjölk, se solnedgången genom sovrumsfönstret, den är ju som finast nu på hösten, lyssna på tunga melodier i hörlurarna och läsa små miniböcker med träffsäkra titlar som mina fina vänner gett mig i en något sen artonårspresent. 
 
 
jag fick en kaktus också. har integrerat den i min lilla kaktusfamilj så nu står den och ser tjusig ut på mitt fönsterbräde.
 
 
istället står dehär böckerna tre på tur att läsas och analyseras och skrivas uppsatser och ges muntliga textkommentarer på. aja. de är ju klassiker av en anledning täker jag, så det ska nog gå bra. 
 
 
och dethär. vi får inte glömma dethär. tusen uppsatser och metaanalyser och rapporter och artiklar om ledarskap och kön. värst vad det ska läsas denna höst hörrni. tur att hösten är min bästa läsårstid. har ni också en sån?

berätta lite om dig själv

miscellaneous
 
det vi jobbade för, taggade till och förberedde oss för i 9 månader skedde alltså i fredags. mitt å johannas projekt berätta lite om dig själv – ett projekt där vi mötte nyanlända till sverige, bad de berätta lite om sig själva och sammanställde deras berättelser i personporträtt i form av bild och text – kulminerade i en vernissage (och utställning). 
 
 
jag hade bjudit in cirka alla jag kände och är så tacksam för alla som kom ❤ allt gick super förutom minor oplanerade grejer som att min pappa hamnade på sjukhus och därför inte kunde komma. för att vara min första (förhoppningsvis inte sista!) vernissage ger jag den hursomhelst: ★★★★★
 
 
här är jag å min partner in crime! hon är mycket mycket bra och jag har sagt det typ hundra gånger och typ överallt men jag är så himla stolt över henne och det team vi blir (är) tillsammans! 
 
 
jag är också jätteglad över att vi hade möjligheten att driva detta projektet och hoppas att alla som var på vernissagen och alla som överhuvudtaget tar sig en titt på utställningen får sig en tankeställare och tar med sig något ifrån den.
 
 
det känns både konstigt, lite sorgligt och ganska tomt att ha ”lämnat ifrån sig” nio månaders arbete, att allt är färdigt, att inget finns kvar. behöver något /som inte är skolarbete/ att sätta tänderna (händerna) i asap…
 
 
så hörrni. nu ska jag sluta tjata om dethär och börja blogga mer om mitt mycket mer intressanta vardagsliv! tjoho