Jag vaknar tidigt, gör min yoga, äter ägg med lyxigt gul gula till frukost och läser klart månadens bok. Klär mig i skjorta upptill, mjukisbyxor eller träningstights nedtill, likt alla andra som jobbar hemifrån. Känner mig som en meme. Dricker te till frukostäggen och en stor kopp kaffe lagom till det dagliga mötet tio tretti, det håller mig kvicktänkt och alert tills jag stänger laptopen vid fem. Fyller mina kvällar med långpromenader, bloggläsande, fotbollsmatcher, filmtittande, middagslagande och ett och annat corona-test.
På helgen: är ute hela dagen, super in solen, gläds åt att kunna ta av jackan.
Köper den finaste melonen och bär den med mig en halv dag. Gråter över midsommar, ja faktiskt. Det är min absoluta favorithögtid och ingen här förstår. Jag har ork men inte tillräckligt för att väcka entusiasm över en främmande högtid hos andra så jag låter helt enkelt bli. Stirrar mig blind på Instagram, ringer mamma en gång till för att se henne i midsommarkrans.
Återförenas innan vi skiljs åt. Talar ut, förlåter och blir förlåten, allt för att avsluta detta kapitel av mitt liv på ett sätt som inte lämnar något att ångra. Det behövs. Ett dansgolv behövs också men vem är bäst på att göra dansgolv av vilket golv som helst om inte vi.
Hälsar på påfåglarna några kvarter bort. Inser att jobbet tar mycket av min sociala energi. Har accepterat att jag är väldigt introvert och det är inte larvigt utan bara ärligt.
Får krama hund (som inte uppskattar det), prata svenska med en dansk, skratta åt Conor, prata om foto och bevittna hur svenska ostbågar säljs för fyrtio kronor påsen.
Idag hade jag min första dag på jobbet!! Men det är ju mindre intressant för er så istället tycker jag vi tittar på hur jag utnyttjade min sista semestervecka! Här kommer ett jätteinlägg som sträcker sig över alla sju dagarna.
Förra helgen åkte vi på äventyr. Steg upp tidigt på lördagsmorgonen och begav oss norrut, till Aberfoyle. Där gick den större delen av gänget en såndär trädklättringsbana, medan Zak (som är höjdrädd) och jag (som inte är höjdrädd men inte tycker om att betala för något som rentav är förklädd träning) gick på promenad. Vattenfall fanns!
Jättefin skog med röda ekorrar och massa småfåglar fanns också, så jag hade kamerorna i högsta hugg.
Efter det for vi och vår helt orimliga mängd packing vidare till ett campingställe som någon hade valt ut. Längs en jättefin vandringsled och intill en sjö, alldeles perfekt. Där slog vi (stökigt) läger, grillade hamburgare och blev uppätna av knotten trots giftiga mängder myggsprej. Ingen glamping här inte…
Veden räckte ändå inpå småtimmarna. Sa jag inte att lägerbrasa skulle bli sommarens grej?? Jo det gjorde jag.
För att addera till äventyret visade det sig att vårt tält (som Zaks pappa hade skickat upp med posten) saknade tältbågar. Lösningen blev tre personer i ett tvåmanstält, ett upplägg som jag gav upp på ganska snabbt så att säga…
Men vad gör välutebliven sömn när man är tjugotvå, smålullig i skogen i Skottland en juninatt! Jag och Conor gick på promenad istället, medan solen långsamt steg upp. Det var precis vad jag behövde.
Sen vandrade vi tillbaks till lägret, testade ett par innovativa sovställningar och tog en tupplur. När vi vaknade var det söndag och strålande sol!!!
Vi åkte vidare till en liten stad som heter Balmaha och hittade en undangömd liten strand där det bara var vi. Det var tjugo grader plus vilket såklart innebar (is)bad och iskaffe – en kombination som råder bot på bakfylla och sömnbrist som inget annat. Efter det åt vi middag och for hemåt.
Dagen efter var det måndag. Vi åt långsam frukost, jag pysslade om mina växter och packade ur campingryggsäckarna. Blommorna i blomlådorna som tillhör puben belägen under min nya lägenhet blommar just nu och det gör mig glad. Mycket mer gjorde vi inte den dagen, kroppen behövde vilas och myggbetten klias efter helgen.
På tisdagen fick jag träffa samtliga av mina kollegor! Via teams, inte på riktigt såklart. De verkade jättesnälla och det gjorde mig på bra humör. I samma sväng fick jag med mig grabbarna ut på promenad.
Fyllde på vattenflaska utanför parlamentet. Skottarna är så stolta över sitt vatten, och det får de väl vara. Det smakar precis som det hemma i Jönköping, så det får toppenbetyg från mig.
På onsdagen gick jag först på promenad själv, och mötte sen upp Emily. Vi drack kaffe och pratade ikapp den senaste månaden. Du har ju tagit examen, säkert fått högsta betyg, flyttat ihop med din pojkvän, och fått ett riktigt vuxenjobb! sa Emily till mig. You must be so proud of yourself! Det gav mig en lite tankeställare. Jag känner mig inte särskilt stolt. Jag är on track liksom, jag ligger i fas med växtkurvan, jag är där jag ska va i livet – varken mer eller mindre. Jag är nöjd, men inte stolt. Kanske borde jag va stolt.
Jag köpte en gullig cocktailbok på loppis, mest för att den har så fina bilder inuti. Några googlingar senare vet jag att detta är en klassiker som trycktes senast 2019 – min är från 1984. Häftigt väl! Dessvärre provade Zak att göra några av drinkarna på jobbet och sa att de var sådär…
För att försätta på drinktemat tog vi varsin onsdags-G&T på Edinburghs bästa australienska bar, Oz Bar. Ja ni hörde rätt. Bästa pga. 1. billig 2. man får öppna fönstrena på sommaren! Sitta inomhus men med solen värmandes ansiktet! Lyx en lill-lördag.
Dagen efter var det torsdag och Emily ville gå på loppisjakt med mig. Hon köpte en solfjäder, jag köpte en ring för ett ynka pund som jag är SÅ GLAD i. Ibland händer det hörrni. Ska visa er ringen en annan dag, detdär secondhandinlägget jag utlovade blir bara längre och längre…
Jag fick en tidig födelsepresent! Edinburgh med smak av pink gin. Ser ni att det står pink gin i?? Gott vare
Efter det var det ingen vanlig dag utan min födelsedag! Jag fyllde tjugotre och sa på telefon till mormor att jag vet inte om det är något att fira längre. ”Jaha du tycker jag ska vara i graven redan då” sa hon. Nä såklart. Så jag firade med pannkakor till frukost, ett besök på en farm och en lektion i hur man målar getter med pastellkritor.
På kvällen såg vi fotbollsmatchen England vs Skottland, som såklart är en Väldigt Big Deal här. Det var kul, även om resultatet (och matchen, i och för sig) var rätt trist.
Lördagen spenderade jag mest med att fixa mitt hemmakontor och greja med min jobbdator som anlände som en födelsedagspresent på fredag morgon. Sen fick jag syn på ett facebookinlägg där en tjej gav bort sticklingar av en prickig växt som jag velat ha jättelänge men dragit mig för att köpa (p.g.a. den ekonomiska förlusten om jag skulle råka döda den, vilket är ganska sannolikt knowing me). Skyndade mig dit och hämtade hem den så nu får ni hålla tummarna för att den klarar sig i min ägo.
På väg hem maxade jag semester genom att läsa bok och äta wienerbröd i parken. Just nu läser jag Dolly Aldertons Ghosts. Tycker den är jättemysig, men sen älskade jag också hennes första bok som jag läste förra sommarn. Typiskt bra sommarläsning som man inte vill lägga ifrån sig men som är enkel att komma tillbaks i även efter ett litet uppehåll.
Och så blev det söndag! Hemmakontoret stod färdigt, datorn uppkopplad. Jag provade nya tiktok-trenden biscoff coffee. Ger det en tummen ner. Kom också att tänka på hur dalgona coffee var den rådande trenden för ganska exakt ett år sedan. Vi är såna cykliska varelser vi, människorna.
När Zak slutade jobbet smsade han mig och frågade om jag ville träffa hans kompis hund Bubbles. Det ville jag såklart. Bubbles trollade bort söndagsångesten och jag somnade nöjd igår kväll.
Häromdagen pratade med min bästa vän Johanna om min blogg. Tycker du om den som den är nu? frågade jag. Jag vill fota mer för fotandets skull, ta med mig systemkameran ut och dela med mig av bilder som inte är underlag för en story om ~mitt liv~ utan är tagna i ren kreativ anda, sa jag. Men det känns så pretentiöst. Som att jag Tror Att Jag Är Något.
Men det är ju precis det jag gillar med din blogg, sa Johanna. Att det är lite av båda.
Lyllos mig som har en vän som vet precis vad hon ska säga och vars åsikt jag värderar så högt. Med andra ord: nu blir det förhoppningsvis mer foto på bloggen. Har ni något emot det kan ni framföra era klagomål till Johanna. :–D
Eagle Rock -> Dalmeny Estate, South Queensferry, Edinburgh.
Häromdagen var jag på utflykt till havet. Badade!!! Och grillade hamburgare och marshmallows, men det finns det ingen bild på. Solnedgången däremot förevigades gånger tio för den var magisk. Håller ni inte med?
I helgen var Zaks föräldrar och syster och hälsade på. De hjälpte mig att flytta och sen åt vi de *godaste* kycklingburgarna i Edinburgh.
Och vandrade hem genom vackra Leith när solen gått ned.
Jag är färdiginflyttad nu förresten. Har ett stort köksgolv att göra yoga på på morgnarna och ett nytt rum att inreda och en ny soffa att blogga ifrån. Och! Massor att spana efter på Edinburghs alla loppisar. Har gjort en lista på sånt som *behövs* i lägenheten: tvålpump till badrummet så vi kan köpa refills istället för hårdplastförpackingar varje gång, stor kastrull som jag kan koka soppa i, överkast till de slitna sofforna, en fruktskål, en såsskål till all gravy som förbrukas i detta hushåll (en orimlig mängd), en klädhängare till hallen, ett extra skoställ…
Vissa saker har jag redan införskaffat. Denna spegel, som först var en tråkig silvrig, sliten färg fick jag gratis genom en Facebookgrupp. Jag målade den med vit väggfärg som jag hittade i skrubben och sen med blå glitterfärg för ett ynka pund från Poundland och nu ser den ut såhär. Rolig tycker jag! Vidrig tycker förmodligen min mamma… 😀
Lyckades också vara först på att svara på ett facebookinlägg där en tjej gav bort en Henry – som att vinna på lotto hörni. Jag älskar Henrys! Kan vara en av Britternas bättre uppfinningar och den mest pålitliga dammsugaren som finns. Suger upp ALLT med ett leende. Bokstavligen talat.
Jag har presenterat min dissertation på vår Degree Show och firats av alla familjevänner via Zoom. Värmde mitt hjärta att bli påmind om alla som bryr sig om lilla mig!
Har tagit en kaffe häär. Nä fy, är nästan tillbaks på nivån av dagligt koffeinintag som jag låg på innan jag försökte sluta med koffein, måste trappa ned igen. Har märkt att jag känner mig betydligt mindre utvilad och har svårare att gå upp på morgonen när jag dricker mycket koffein??
Glass däremot vill jag äta mer av! På bilden: pistageglass och vindruvesorbet. Den senare var speciellt god.
På tal om glass, vad vore ett inlägg in min blogg utan en mention till vädret. Jo men det har varit GLASSIGT i Edinburgh på sistone tackar som frågar.
Just det, har träffat Emily en sväng också. Behövde nämna som ursäkt till att lägga in denna gulliga bild på henne!
Och så har jag fått jobb! Hurra! Firade med att poppa en flaska prosecco uppe på ett berg för det var jag värd efter den senaste månadens ~ångest~. Är orimligt taggad på att börja mitt första riktiga jobb och få se hur allt jag lärt mig i teorin under mina fyra år på uni funkar i praktiken.
Nu ska jag bara maxa min *semester* dvs veckan som är kvar innan jag börjar jobba!
Hej. Har tänkt ganska mycket i veckan. Ska berätta om vad:
1. Vet ni hur man vet att man integrerat sig i det brittiska samhället på riktigt? Man börjar tycka om deras chips. Nämen på riktigt, när jag flyttade hit så aktivt saknade jag svenska chips. OLW’s cream cheese-chips, eller klassikern sour cream & onion. Estrella. Gårdschipsen med parmesansmak. Lantchips. Ostbågar!!! Tyckte inte britternas McCoys, Wotsits eller ens Mackies med smak av ‘haggis & black pepper’ kunde mäta sig med det jag var van vid, så de första åren bojkottade chips jag chips helt och hållet. Men sen började jag tycka om Wotsits. Och nu smakar de liksom mer ostbåge än den svenska varianten? Sen insåg jag det härliga i de små chipspåsarna man kan köpa på varenda pub här. Smith’s bacon flavoured fries. Otroliga! Och nu, ja nu är jag frälst.
Vad mycket chipskunskap man sitter inne på förresten? Honourable mention till Carro, den största chipsälskaren jag vet. Hon fyllde år igår och jag tvekar inte en sekund på att hon åt chips till middag.
2. Vilken otroligt fin tidningssida!!! Tänkte jag när jag såg denna i min lokala mataffär. Den utgör på framsidan av denna månadens The Skinny, en gratistidning som berättar om allt som händer i kulturvärlden i Skottland. Spring is here and the world is opening up. Säg en mer inspirerande mening efter det senaste halvårets mörker.
3. På när min kille hade inledde en konversation med Sandra Beijer genom att kommentera ”ew” på hennes instagramstory. Den totala avsaknaden av hyfs va!!! Ni ska få storyn bakom såklart. När Zak hälsade på i Sverige förrförra året så var det första min mamma bjöd honom på zucchini-blinis med creme fraiche och löjrom. Han ogillar samtliga ingredienser (eftersom han har en femårings smaklökar, vilket för övrigt är den största bristen i vårt förhållande) men vi övertalade honom att smaka ändå. Kort sagt tyckte han det var motsatsen till gott… Så några månader senare, när Sandra postade en instagramstory på chips med löjrom etc (tror jag det var) skickade jag den till Zak för att påminna honom om det komiska ögonblicket i köket där hemma. Och istället för att svara mig, så råkade han svara Sandra. Hoppsan.
Hon tog det bra, såklart.
Bildbevis från Zaks telefon :-))
4. Detta är den enda bilen jag kan tänka mig att skaffa körkort för. Skämt åsido men det var det jag tänkte när jag såg den. UNDERBAR. Perfekt blandning mellan retro och futuristisk. Vill sitta bakom ratten med solglasögon, rött läppstift, Zak bredvid och en weimaranervalp i baksätet.
5. Man kan få vilken bild man vill tryckt på sitt bankkort. Jag fick mitt skottska bankkort utbytt häromveckan då det gått ut (knäppt att jag bott här så länge!!! milstolpe) och var lite besviken på att få samma tråkiga bild som jag redan haft i fyra år (haha vilka problem man har). Men blev sedan upplyst om att man kan skräddarsy bankkort? Alltså välja vilken bild man vill på dem? Så onödigt men så kul! Självklart erbjuder inte min bank detta men om man till exempel har ett bankkort med Barclays kan man få det utan extra kostnad, se här om ni inte tror mig.
Hade älskat att ha en bild på min hund till exempel. Eller tänk typ en meme? Vad hade ni velat trycka på era bankkort??
6. Att min hud har varit SÅ samarbetsvillig på sistone och att jag är så tacksam för det. Ja förlåt för skryt och ytlighet men detta händer inte så ofta förstår ni så ville föreviga. 😛
7. Att det är så mycket roligare att flytta in än att flytta ut. Har de senaste veckorna börjat frakta lite grejer över till Zaks varje gång jag gått dit, en väska här, en påse där. Och alltså, att packa ihop och flyttstäda? Jättejobbigt. Att möblera om och packa upp och hitta nya platser till alla sina tillhörigheter? Jättekul! Här ovan ser ni iallafall en glimt av mitt nya rum (knäppt när jag tagit en paus i fönsterputsandet vill jag påpeka). Det kommer bli jättebra, det känner jag på mig.
Ja det var det. Nu ska jag inte tänka mer utan ha zoom-fest med min familj! Är jättetaggad. Har ni något speciellt ni tänkt på i veckan? Berätta!
Vad kan man hitta på när man är nyutexaminerad och arbetslös? Jo det ska jag berätta för er idag.
Man kan baka muffins! Med chokladknappar inuti och biscoffglasyr ovanpå förslagsvis. Är så glad i att Zak har köpt en muffinsplåt. Sen kan man också äta upp samtliga muffins på en dag och få ont i magen men ändå tycka det är ganska värt.
Man kan gå och spana på hästar så fort det blir regnuppehåll. Tio minuters promenad från Zaks lägenhet finns en hästgård där bland annat hästen Gucci bor. Gulligt hästnamn tycker jag.
Man kan råka få lite regn på sig ändå och klappa sig på axeln för att en varit så duktig och impregnerat sin nya rock med vattenavstötande sprej.
Man kan måla naglarna i shackrutsmönster och läsa bok tills man tröttnar. Lyx i livet va, att kunna dra ut på frukosten och läsa längeeee. Väger nästan upp för den interna stressen som kommer med att inte ha en fast inkomst.
Man kan testa ny öl!! Denna smakade passionsfrukt och ananas har jag för mig? Valde den mest för den roliga burken – jag och Zak har ett litet projekt på g som involverar just *~: roliga ölburkar :~*
Man kan promenera runt i stan och känna en plötslig och överväldigande uppskattning för trädgårdsmästarna som ser efter stadens parker och blomrabatter, som sätter tulpaner och krattar löv och beskär trädgrenar. Gods work osv.
Man kan fira att man känt sin bästa person i två hela år! Grattis till oss men särskilt grattis till mig som får va ihop med honom.
Hur kan man fira undrar ni?? Jo med att gå på pub och sitta INOMHUS nu när dessa restriktioner har lyfts! Hurra till det med.
Man kan gå på en otrolig promenad i naturreservatet hermitage of braid. @Elsabratt aka min favoritperson på Instagram skrev förresten häromdan om hur folk som skriver att dEt äR sOmMaR nU är ett hett störningsmoment. Håller absolut med. Det är sen vår!!! Bästa tiden på året! Får inte missas!
Man kan bli superförkyld och få testa sig för corona gånger tre. Men man kan också behöva köpa näsdukar och då välja de absolut finaste. Och kan vara superoptimist och bara köpa ett paket.
Hallå! Jag kom på att jag glömde visa er hur Edinburgh såg ut när det var som finast i snön. Så innan ni får se mina secondhandfynd och hur mycket jag njuter av våren – låt mig presentera en photo dump från den 11e februari i år!
Saknade termobyxorna när jag gjorde snöänglar klädd i lager på lager.
Hej och välkomna till fjällen!!! Skateboards förvandlades till snowboards och vi hade snöbollskrig.
En (då) deprimerad själ som förlorade snöbollskriget!!
Men vaaa så fint!!!
Samt, titta! Samma ställe vinter/sommar. Knäppt hur mäktigt vädret är?
Håller tummarna för mer snöiga vintrar i Edinburgh. Lagom till 2022 alltså 🙂
Jag är klar med uni. Fyra år av intensivt pluggade är över, jag har lämnat in min sista uppsats och skrivit min sista tenta. Knäppt att se tillbaka på de fyra åren – vartenda ett har tvingat mig växa som människa på olika sätt. Fun fact: mamma hjälpte mig flytta in i min studentkorridor allra första året, och dagen innan hon skulle flyga hem låg vi i sängen och storgrät båda två. Jag för att jag hade p-a-n-i-k och kände mig så himla ensam redan, hon för att hon inte visste vad hon skulle göra åt det. Men det blev ju bra till slut. Det blev det. Vill ni ha ett inlägg som summerar mina uni-år?? Hade det varit kul?
Min sista uni-vecka såg himlen ut såhär
Och så fort jag var färdig, såhär. Såklart!
Barer och restauranger har fått öppna efter att ha varit stängda i månader i Skottland, så det har blivit en del fir. Som dethär till exempel: varm vegansk banan och chokladkaka med glass och nötter på ett gulligt kafé/yogaställe runt knuten från Zaks lägenhet.
Alla secondhand-affärer har öppnat också, och jag som inte shoppat kläder på flera månader då jag ÄLSKAR att secondhandfynda har *fyndat*. Tänkte visa er i ett inlägg för sig nu när jag är arbetslös/yrkesbloggare på heltid. Men tills dess, titta hur glad jag är i min nya kappa!!
Jag blev förresten klar i onsdags, och har förutom några timmars arbetssökande varje dag tagit det lugnt resten av veckan. Mellan regnskurarna har jag supt in allt det gröna, jagat körsbärsträden som sprängt upp här och var i staden. Detta är ju min favorittid på året, när körsbärsträden färgar Edinburghs innerstad rosa och ärttörnen gör kullarna gula.
Det har redan börjat regna rosa blomblad nämligen, så man får passa på medan det varar. Tycker synd om alla mina uni-vänner som skjutit fram sina deadlines och nu missar årets bästa tid utomhus.
Annat kul som hänt i dagarna? Har köpt världens största gurka.
Nämen ni ser ju hur imponerad jag är. Den var så lång att den inte fick plats på längden i kundkorgen och så tjock att mina händer inte räckte runt. Och, till min förvåning, så var den jättegod? Trodde den skulle va hemskt vattnig eller bara allmänt konstig inuti pga diametern så köpte den mest för att den var gigantisk, men fick istället mycket (god) gurka för pengarna. Skickade en bild till pappa som svarade: ”amerikansk!”… ja undra om de fifflat lite med den genetiska koden här…
Och så har jag tagit igen solnedgångsstimmarna som jag missat efter att ha spenderat majoriteten av vårkvällarna i det kyliga skenet av bibblans kalla taklampor.
Imorgon är det måndag och jag har en heldags jobbsökande planerat. Ska skicka mejl, skriva LinkedIn-inlägg, spela in en video-intervju, fylla i ansökningsformulär till alla relevanta roller som annonserats ut under helgen, boka möte med min mentor och så vidare. Det känns skönt att ändå ha tider att passa och saker att skriva in i min papperskalender. Samtidigt är jobbsökandet så olikt plugg. Resultatet är inte längre proportionellt till hur många timmars arbete man lägger ned, tur spelar en så mycket större roll. Men tur är det väl också att jag är rätt envis.
Nämen hej! Ber om ursäkt om min frånvaro på sistone, det har varit lite väl. Har jonglerat jobbintervjuer och uni och övriga livshändelser. Nu har jag blott två veckor kvar av just denna era i livet. Det känns jätteknäppt. Vi kollar lite snabbt på den senaste veckan:
Jag har skrivit klart min dissertation!! ”Negotiating the Experience of Personal Branding: Implications of Gender and Age” blev titeln till slut. Samt varit hos frisören, ser ni det??? Mötte upp min kompis Lianne i fredags för att knäppa dessa traditionsenliga bilder och ta en fika. Det var jättemysigt, hade inte sett henne sen i julas.
Har också firat denna vackra mans födelsedag! Hans andra under *lockdown* vilket han såklart var besviken på.
Men vad löser inte vänner, marshmallow-grillning på stranden och en god takeaway!
Utanför mitt fönster har körsbärsträden äntligen slagit ut i blom!!! Små rosa moln att vila ögonen på när man först vaknar (förutom idag då jag vaknade STRESSAD eftersom min lilla klockradio som jag berättade om häromdan beslutat sig för att sluta fungera över natten…).
Jag har lärt känna lilla Elton, en chihuahua som en av Zaks kompisar är fosterhem åt för tillfället. Pluttig och livrädd för allt och alla men gullig ändå.
Och eldat brasa igen… Hehe. Känner på mig att detta kan bli sommarens 2021 grej!!
Puss hejdå det var allt för nu!! Hörs när jag är klar med uni kanske?? Omg omg!
Hej från mig mitt i dan och mitt i veckan! Idag ger jag er en lista i mitt favoritformat (och tempus).
På sistone har jag…
Fotat
Solkatter och körsbärsträd som slagit ut i blom!!! Och glatt mig för att våren är här och den kanske värsta hösten å vintern hittills i mitt liv är över. Jag har mått så dåligt, och nu mår jag så bra. Kontrasten i sig är oroväckande och visst är jag ständigt på min vakt för att min mentala hälsa återigen ska trilla av pinn, men det är också l-j-u-v-l-i-g-t att må som sig själv igen. Say what.
Skrivit
Jo men 17000 ord tillika FEMTIO a4-sidor, del för del har jag knåpat ihop min dissertation. Jag skrev det sista kapitlet innan lunch, så nu är den nästan nästan färdig. Ikväll ska jag formatera å skicka till de som vill läsa och ge mig kritik. Sen har jag en vecka på mig att redigera. Knäppt att jag efter det kommer ha producerat något så… stort?
Undrat
Under skrivprocessen så har jag insett att jag är otroligt dålig på att skriva *linjärt*. Jag ska förklara vad jag menar: det är som om jag inte litar på mitt korttidsminne och känner ett behov att snabbt snabbt skriva ner varenda duglig tanke som dyker upp. Det resulterar i att jag ständigt kommer på mig själv med att ha börjat på sju stycken samtidigt men inte avslutat en enda. Har därmed undrat om det är någon annan som har samma problem?? Det känns som om det sinkar mig i skrivandet, men om jag tvingar mig själv att hålla mig till ett och samma ställe så *tappar jag bort* bra tankar och idéer och blir frustrerad över det istället. Hur lösa???
Ätit
Otroliga mängder choklad då är vad man äter när det är påsk i Storbritannien. Men också vanliga ägg såklart, och en speciell litauisk grönsakssallad som jag traditionsenligt lagade till påsk (och tröttnade på efter cirka tre portioner). Jaha ni undrar vad jag ätit idag? Åt denna goda wRaP med shredded beef, grönsaker å mayo alldeles innan jag började skriva detta inlägg:
Längtat
Oj, så mycket. Förutom en corona-fri värld har jag på sistone längtat
Efter min familj å mina vänner i Sverige
Tills att jag får flytta ihop med han på bilden nedan
Efter mormor å efter att träffa hennes nya hund
Efter att resa! Vill turista iallafall i en annan stad. Snälla Skottland öppna upp snart!!!
Tog denna bilden av en väldigt specifik anledning: behöver spara den som ett minne av detta otroliga HÅR som aldrig kommer se sådana längder igen (nåväl, iallafall tills nästa pandemi).
Läst
Haha, ‘The 2 Hour Job Search’ av Steve Dalton som någon på universitetets careers service tipsade mig om. Så kan det va när man tar examen om ett par månader och ännu inte har hittat ett jobb!!! För övrigt är detta min fjärde bok i år och jag har redan tagit mig genom cirka halva. Alltså är jag på god väg att uppfylla nyårslöftet: läsa en bok i månaden året ut.
Lyssnat på
Radio. Visst berättade jag senast att jag har skaffat mig en klockradio för att försöka minska på mobilsurfandet i sängen?? Det funkar bra! Varje morgon vaknar jag till en slumpad låt, som följs av en väderleksrapport (oftast dåliga nyheter), en nyhetsrapport (som berättar exempelvis att priset på platspåsar i Skottland höjts från fem pence till tio), en uppdatering om trafikläget i Edinburgh, samt det något konstiga inslaget W-T-F. Det står såklart inte för what the fuck utan för ”well, that’s funny!”, som radioprogramledarna säger med exakt så mycket enthusiasm och energi som jag behöver för att ta mig upp ur sängen. Dagens well, that’s funny! (som då vanligtvis är ‘roliga’ saker den kvinnliga programledaren hittat på internet) handlade om att en kvinna som hade låtit sina naglar växa i trettio år nu har klippt av dem. Bild på min lelle klockradio nedan:
Fått
Jo, jag la absolut till denna kategori/fråga i listan för att kunna visa upp mitt påskpaket som jag fick av familjen igår! MMm marabouchoklad. Popcorn var lite av en besvikelse då jag hade väldigt höga förhoppningar, men salta mandlar är en tidlös smak. Ett läppglans från Kicks som jag önskat mig. Det luktar typ kola och tar mig tillbaks till när jag var liten och fick låna mammas läppglans som luktade precis så. Lite annat smått och gott…
Å en så fin liten näsduk med limeskivor på!! Tack familjen för bästa påskpaketet å tack bloggläsare för att ni läste! Hörs snart puss
![](https://live.staticflickr.com/65535/51236825835_28d43a468a_o.jpg" width="2578)
jdfoto 