la dolce vita

edible
 
som er matguru känner jag mig tvungen att ta bilder på all (vacker) mat jag äter. och dethär var gott, inte bara för ögonen. precis som cirka all annan mat jag ätit här i litauen under veckan. varsågod att dregla lite och önska att ni var jag (vem gör inte) medan jag säger hejdå till mormor och flyger hemåt. 
 

golden gate bridge

nothing out of the ordinary
 
nä, okej, inte riktigt kanske… lokalt är den mer känd som vilijampoles tiltas. 
 
 
hur som helst är den fin(t gul), speciellt i solnedgången, och syns från parken som omger stället där floderna nemunas och neris flyter ihop i en
 
 
exakt här möts de två floderna!!
 
 
och så har vi en himla vacker solnedgång på gång med!! se på fan. solnedgång nummer åttioåtta för iår (var den tjugoåttonde mars)
 
 
hejdå för idag solen! vi syns imorgon igen.
 

throwback påskfrullen

nothing out of the ordinary
 
”joré kolla på solen! kolla!” sa mamma när hon väckte mig på påskmorgonen. ursäkta va??? tänkte jag. solen ser ju ut precis som dendär clownnäsa/blodfläck/rödlampa/röttbowlingklotutanhålförfingrarnaemojin som ingen någonsin använder förutom någon gång ibland i hotfulla situationer? pling!!! sa det och så kom jag ihåg att jag under sista litauiskalektionen innan påsk fick läsa i någon uråldrig (publicerad 1986 typ) bok om ”påskfirandet i litauen”  att när solen går upp på påskmorgonen så ser den annorlunda ut än alla andra dagar, men att jag viftade bort det som en myt för liksom hallå… solen går väl alltid upp typ likadant. och nu gjorde den inte det? hur mysko
 
 
hursomhelst! solen gick upp och sken enligt rutin och vi började den traditionella påskfrullen med en bön (de som inte bad stod tyst beundrade them fancy eggs). sen fick man välja ägg!!
 
 
mormor tog en för laget och tog det fulaste ägget så det blev uppätet och inte längre förstörde helhetsbilden
 
 
yey!!! äggpickning (hahaha förlåt men enligt wikipedia the almighty heter det så?) (varför inte: the egg wars, the scramble games eller eggs factor?). regler: spetsig ände mot spetsig, trubbig mot trubbig. den som har flest oskadade ändor kvar vinner (äran). alla skadade ägg äts upp för att räddas ur sitt misery. fusk: om man slår lite lite  från sidan (diskret!) vinner man nästan alltid hihi. fysikens fundamentala lagar säger att ett ägg är som svagast på långsidorna
 
 

sen… åt vi!! det är väl ändå den huvudsakliga påskaktiviteten? jag var dock lite ledsen pga var förkyld så kände knappt någon smak. aja, det kommer fler påskar!

den sista torsdagen i mars

nothing out of the ordinary
(disclaimer: ber ej om ursäkt för de svinkassa bilderna. det är konst!!!)
 
 
idag var jag på teater slash musikal slash opera med mamma. själva föreställningen var kul, men ljudeffekterna, det vill säga de två *host* männen som satt bakom oss och skrattade högt //i mitt öra// samt gjorde andra varierande ljud väl anpassade till händelserna i föreställningen, och som fick hela grejen att likna spansk tvsåpa, var roligare. 
 
 
sen gick vi ut på stan och in på detta lilla fancy konditori/chokladeri
 
 
och så gick vi förbi fängelset! mitt i stan. ”universitetet ligger här precis bredvid, så när fångarna dog la man deras kroppar i formaldehyd och sedan fick vi använda de som läromedel” sa mamma. ”men va? är inte det lite oetiskt?” sa jag. ”det ansågs okej då. eller så brydde sig ingen bara” svarade hon. 
 
 
allt är (känns) fint i mörkret. vi svängde in på ett köpcenter och köpte förnödenheter (manikyrsax) cirka två minuter innan affären stängde. living on the edge!!
 
 

och så tog vi och ali i påsen bussen hem. långsamt och bullrigt. 

i min dagbok

me me me
 
under denhär kvällspromenaden med johanna pratade vi om våra gamla dagböcker. ganska nyligen kom jag också över dethär programmet på svt.  jag har haft några dagböcker genom åren, men aldrig varit diciplinerad nog att skriva i de regelbundet. här är iallafall en av de jag startade som finns kvar!
 
det *toppsäkra* låset som skulle hålla alla mina Top Secret Hemligheter säkra lirkade jag upp med ett gem på mindre än en halv minut. tur man inte visste hur enkelt det var som liten…
 
 
såhär ser första sidan ut. jag skrev på litauiska, men jag ska översätta åt er. insidan av pärmen är märkt med ett gäng årtal. ”2005-2006-2007-2008-2009 och vidare!”. japp. tror jag skrev i denna lilla bok cirka två gånger tvåtusenfem och inget mer, men visst hade jag hopp om framtiden. det står också ”s. 11: schema” vilket genast ger en stora förhoppningar, och så har jag ritat alltså ritat en golvlampa med mitt namn i skrivstil på skärmen (viktigt!).
 
vidare tror jag att jag totalt missuppfattat syftet med en dagbok, för jag har i stort sett bara berättat om mig själv. eller så kanske jag tänkte att jag förtjänar en presentation i min egen dagbok? inte helt fel. hur som helst har jag radat upp mitt eget namn, min ålder, mina föräldrars och lillebrors namn, och min hunds namn. och ritat bilder av mamma och pappa med smileyansikten. ”såhär ser de ut”. 
 
 
sen har jag klistrat in massa bilder med. ”här är jag liten” ”här är mormor” (med pilar för att förtydliga vem som är vem). för att reservera mig för alla potentiella missförstånd har jag också lagt till ”mormor = mammas mamma”under bilden. med två olika stavningar på mamma. 
 
 
the star of my life figurerar givetvis också i min dagbok. ”här är min hund zorro” (insert grotesk smiley) ”men här är han liten jag har ingen bild på honom som stor än”.
 
 
”jag fick vänta jätteLÄNGE för att få köpa honom. OJOJOJ… han är så söt!!!” hjärta hjärta. ”säkert! jag ljuger inte!” sen följer en lite osammanhängande text om vem i familjen som fyller år när, för det kändes som viktig information att spara i dagboken. det står bland annat att mormor är född samma dag som zorro (falskt) och att min lillebror är född den tjugosjunde april ”troligtvis” (sant). 
 
sida elva där det såkallade schemat utlovades är fylld av en massa ironiska smileysar vilket tyder på att min inställning till överdrivet planerande av tid var samma då som nu. ”jorés schema och andra viktiga saker med kärlek och ilska! (hemligt)” står det.
 
 
sidan därpå är numrerad 16 (man börjar ju undra) och innehåller en ordlista: ”eftersom vi ska åka till italien”. jag har alltså sökt upp ord jag tänkte mig kunna behöva. här är några exempel på fraser jag trodde att jag skulle få användning för, baserade på ordlistan som inte riktigt stämmer:
 
”si serva, un buono marito” = ”varsågod, en bra äkta man” (hade jag planer på att gifta bort min lillebror, tro?)
”prego? tu es seminare magnifico” = ”ursäkta? du är så gullig” (charmig since 1998)
”ciao! un buono amico, grazie!” = ”hej! en bra vän, tack!” (om man nu kunde få sådant på beställning…)
 
jag vet inte riktigt vad ni tycker om sådana här inlägg, men jag tycker personligen att det är jättekul att kolla tillbaka på sånt både jag och andra gjort och skrivit som små. hoppas ni tycker det är lite underhållande iallafall. 

en svartvit morgon

street photography
 
igår morse kryssade jag, mamma och mormor genom gårdsplanerna hela vägen fram till torget. 
 
 
vi gick förbi detta lilla möte
 
 
och såg minst tre människor som städade inför påskfirandet
 
 
de säljer allt från strumpbyxor till färdigmålade ägg till bakverk till kalkonhalsar här
 
 
här är mormor min!! vi köpte två sorters tulpaner. idag står de på påskbordet.
 
 
och så promenerade vi hem över buckliga betongplattor igen. glad påsk! 

äggmålning

creative
 
idag stod vår traditionella äggmålning på schemat! 
 
 
så länge jag minns har vi använt denhär lite skumma men mycket spännande tekniken. man målar på en liten bomullstygbit med mystiskt färgpulver
 

sen virar man tygbiten runt ett okokt ägg och knyter på båda sidorna. pappa demonstrerar ivrigt hur. 
 
 
och kokar äggen precis som vanligt. den spännande delen kommer när man ska hälla av vattnet och ta av tyget. vissa ägg blir mer färgade än andra och vad det blir för mönster kan man aldrig va säker på, men det är en del av det roliga
 
 
i år kom mamma med den briljanta idén att sätta gnuggisar på äggen! det har ju blivit populärt på sistone vilket innebär att de börjat sälja massa fina, och jag tycker nog de gör sig bättre på ägg än på armar och ben
 
 
kommer knappt vilja äta dessa imorgon /mvh stolt och nöjd äggmålare

sånt som fastnat i mobilen på sistone

nothing out of the ordinary
 
1. en halvdrucken kopp kaffe och matteböcker
2. eljusspåret som fortfarande är täckt av ett snö/istäcke (ni anar inte hur glad jag blev när jag insåg detta pga det innebär att jag inte *kan* tvinga mig själv börja löpträna riktiiigt än)
3. en solig dag då jag slutade tidigt och satt på trappan och sörplade citronvatten och läste psykologiuppsats 
4. vägen mellan skolan och busshållplatsen en sen onsdagskväll
 
 
5. banan och jordnötssmörsmilkshake!!! (banan + jordnötssmör + mjölk = sant)
6. en annan promenad. 
7. en sen bussresa hem ca dagen innan jag övergav min vinterkappa
8. _bästa_ chokladen någonsin. finns på lidl å smakar himmelskt sött och gott och fräscht och mjukt och krispigt på samma gång. är slut nu. 

en fredagsfin solnedgång

nothing out of the ordinary
 
i fredags kväll bevittnade jag den färggladaste solnedgången på länge. jag och johanna hann genomföra en intervju för jobbet, promenera genom halva stan, prata en massa, äta ickekoreansk koreansk mat och lära känna ett två tre stycken josh’s på bara en kväll. vi gör alltid så kul saker, hon och jag. det bara brukar bli så och det om något är hur fint som helst. 
 
 
himlen skiftade mellan rosa och lila och vättern badade i guld. vårkvällar. ❤
 
 
nu har jag bara en fyradagarsvecka i skolan + lite jobb + lite projektarbete att klara av innan jag ska till mormor över påsk!! förväntar mig att tiden går snabbt och smidigt – som den brukar göra när man har mycket att hinna med men också något fint att längta till. hur ser er vecka ut? 

höst eller vår?

nature
 
ojoj! två inlägg på rad som handlar om vädret. är det nu jag avslöjar att min högsta dröm är (var) att bli meteorolog?? 
 
faktum är att jag provat på meteorologyrket. på universeum i göteborg för massa massa år sedan hade de ett bås med greenscreen och en skärm med rullande väderprognos. alltså fick man gå in i båset, läsa upp väderprognosen samtidigt som man skulle peka på kartan. som man inte såg. för att det bara var en stor grön skärm. japp. jag lärde mig tre saker av denna upplevelse:
(1) meteorologer pratar SJUKT snabbt. alltså tänk er som shakira sjunger i hips don’t lie och så ökar ni farten med trehundra duracellkaniner. ungefär så. det förklarar ju också hur de hinner runt hela världen på de fem minuterna de har. 
(2)  de har en otrolig talang vad gäller att orientera sig på en osynlig karta. när jag försökte pekade jag tydligt och bestämt på skåne medan jag beskrev det kommande vädret i lappland. 
(3) jag ska nog inte bli meteorolog.
 
 
är det höst eller vår? vad hade meteorologen sagt?