blomstertid
tjejhelg i stockholm
I fredags efter skolan hoppade jag på tåget för att åka till Stockholm där en tjejhelg med mamma väntade (egentligen bara en dag, men ”tjejhelg” låter mycket bättre). Så i lördags köpte vi blommor och ost på hötorget, brunchade alldeles för mycket god mat på Berns Asiatiska, tog selfies i speglar, vandrade genom gamla stan, förundrades över de blommande träden och gick på Fotografiska innan vi tog tåget hem igen.
Nu är det söndag och trots att jag har ett påsklov framför mig och kan gå upp när jag vill imorgon känner jag mig lite söndagsdeppig. Funderar på varför allt roligt ska ta slut så snabbt och gör mitt bästa för att ignorera berget med skolarbete som lärarna var elaka nog att ge oss över lovet.
sånt en gjorde när en var liten
Letade efter bilder i hårddisken och hittade dessa. Två verk i gjorda i Paint och en berättelse om pingviner jag skrivit. Eftersom filerna flyttats från dator till dator hittar jag inget datum på när de gjordes som verkar rimligt… men det var väldigt, väldigt länge sen. På tiden då jag inte visste att man lämnar mellanrum efter ett skiljetecken och bör hålla sig till ett enda sätt för att visa att det är någon som pratar. På tiden Paint var det bästa (och i stort ett enda) datorprogrammet som fanns i min värld. Men idag måste ni väl ändå hålla med om att bilderna är mästerverk och berättelsen borde höra till klassikerna?
”Sagan om pingvinen Bosse”
Pingvinen Bosse bodde tillsammans med sin fru Bella.De hade ofta kul tillsammans.Men en dag fick grannarna Göran och Mia ett barn. Göran, han är en riktig skrytgris,så Bosse hade redan vetat att dom skulle få ett barn.Men Bella visste ingenting, och när hon fick veta det ville hon också ha ett barn.Bella hon var envis som en åsna.Nu MÅSTE hon OCKSÅ ha barn!
–Nej,sa Bosse.Inte kan vi ha barn,vi är ju inte bofasta.Bella blev ledsen.Bosse var den enda pingvinen som hade son bestämd röst.Bosse blev ledsen för att Bella var ledsen.Men då kom Mia!Och sa:
Nämen,vad är ni så ledsna för?
-Du är lycklig som har barn,sa Bella.
Men Bella är du avundssjuk?
-Jag tror det,sa Bella.Då gick Mia iväg.Men efter en stund kom hon tillbaka igen.Hon hade bebisen med sig.Hon pratade med Bella.Bella sken upp!
–Visst kan jag vara barnvakt!
-BARNVAKT? DU? BELLA? Bosse blev förvånad. ”Snälla Bosse ”bad Bella.
-Eeeh…jag vet inte…Bosse var osäker.
Snälla!
-Okejdå…
Jaaaaa!Bella var lycklig,Bosse också…ALLA GLADA…SAGAN SLUT!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
en strand någonstans långt borta
green
travel
Känner en väldig saknad efter att åka bil längs kurviga vägar, saltvatten i håret, att hitta nya guldställen a.k.a. platser där allt bara känns fantastiskt bra, studera människor jag inte känner, smaka på ny mat och framför allt, att vara fri. Att kunna ägna hela dagarna i solen försjunken i en bok, äta frukost vid tolv eller åka hemifrån innan solen gått upp och komma hem efter att den försvunnit bakom molnklädda berg. Men annars mår jag toppen.
vårglad
Grönt sticker upp genom de bruna löven, solen skiner som om den aldrig varit borta och jag har haft den finaste helgen på länge. En toppen basketmatch och fin kväll på lördagen, en massa sol och familjemys idag… Det har varit sån härlig stämning som det bara är på sommaren, och sommar känns det som om det inte varit på flera år.
omnomnomnomnom
Säg rubriken som hunden i pedigree-reklamen och fundera sedan på om det är Fettis-dagen eller Fet-tisdagen idag. Dregla inte över datorn bara!
Arguineguin
Ja, det var så underbart som det ser ut.
katter och bananer
Sista dagen i Gran Canaria, då vi åkte på utflykt utan bestämd destination och stannade vid en bananplantering för att fota bananer, men en massa katter dök upp och bad om att få fastna på bild.
Idag har jag varit hemma i drygt fyra dagar. Varje gång jag sluter ögonen dyker ett underbart ögonblick upp i huvudet, något så litet som när jag första dagen frågade efter sylt i affären och ingen pratade engelska, när vi spelade basket i solnedgången, när vi vandrade runt i Vegueta och jag rev ner en soptunna mitt i stan så det skrammlade jättehögt. Och jag önskar inget annat än att jag hållt kvar i det ögonblicket en sekund till, fått det att vara lite lite längre. Njutit av det en gnutta mer.
jdfoto 