Hon borstar mitt långa hår varje morgon, sprayar i balsamet som ska göra det enklare att reda ut. Det med en pingvin på flaskan, som vi beställde från katalogen som vi fick i brevlådan. Sedan tar hon mig i handen och så tar vi hissen ned från nionde våningen, skyndar oss över backen som inte längre finns, mot mitt dagis några hundra meter bort. Ojämna dagar går jag extra sakta, för då jobbar den dagisfröken jag inte gillar.
Min mormor jobbar med att beställa garn till strumpfabriken i stan. Då och då, när hon inte är för trött, sitter vi uppe till sent framför TV:n och hon flätar mitt hår i flera tiotal små flätor. Då behöver jag nämligen inte borsta håret på några dar. Det tycker jag om. Och så tycker jag om fluffet som blir när man reder ut flätorna. Varenda gång det blir reklam på TV:n tar vi en paus, så mormor kan gå och röka på balkongen.
En dag, säkert ett ojämnt datum, ramlar jag på dagis och skrapar upp både knän och händer och näsa. När mormor kommer och hämtar mig gråter hon och inte jag. “Jag behövde dig då”, säger jag, “det gör inte lika ont längre”. Hon blir arg på fröknarna för att de inte ringde henne tidigare.
Min mormor bor fortfarande kvar på nionde våningen. I ett av rummen sitter linoleummattan ihop med brun tejp som löper från kortsida till kortsida, men i rummet bredvid finns ett nyrenoverat kök och kanske jordens snabbaste wi-fi. På balkongen står stolen med den tjocka bruna dynan som luktar från flera decenniers cigarettrök kvar.
Jag får inte längre sockor skickade till mig i paket märkta med mormors snirkliga handstil, eller ett urval av roliga strumpor som fabriken sorterat bort att välja mellan varje gång jag kommer och hälsar på. Mormor jobbar inte på sockfabriken längre, har inte gjort på flera år, trots att hon i mina tankar fortfarande är femtiotre och i verkligheten bara tio år äldre.
Min mormor ser inte så bra nu för tiden – med största sannolikhet är det effekten av ett paket cigg om dagen i några år för mycket. Hon suckar extra högt när hon spiller i köket och dammsuger samma bit av mattan i flera minuter. När vi åker buss kliver vi av vid fel hållplats. Mormor blir jättestressad av att inte se. Jag gör mitt bästa, förvarnar henne om varje trappsteg, varje trottoarkant. “Jag vet” suckar hon, “detta är mina områden, jag har gått här tusen gånger”. Och fast hon inte ser, pekar hon ut charkuteriet som jag tyckte som mycket om att gå till. Inte för att jag tyckte om skivad skinka särskilt mycket, utan för att paret som ägde det gav mig alltid stora hårda tuggummin och gnuggistatueringar.
Idag är charkbutiken någons hus. Istället för att dra mig i handen över backen som nu ersatts av ett modernt höghus med inhägnad parkering, promenerar mormor runt där med min hund. När jag försöker fånga henne på bild utan att hon märker och misslyckas blir hon sur. “Allt som syns är mina händer”, säger hon. “Doktorn skrev det i bedömningen. Stora handflator och djupa rynkor.”
Min mormor.
→ Jag har sett solnedgången från Arthur’s Seat
→ Jag har slått rekord i att ligga och dra mig i sängen! Ända till klockan tre på eftermiddagen. Det ni.
→ Jag har lärt känna en ny människa som gör att jag saknar Edinburgh ännu mer.
→ Jag har käkat två portioner pannkakor, i olika länder, inom loppet av tre dygn.
→ Jag har tagit av mig jackan ute på promenad! P.g.a. varmt. Vårkänslor x 100.
→ Emily har sagt upp sig från sitt jobb och haft mer tid för häng!!
→ Jag har provat VR för första gången?? Det var skoj.
→ Jag har käkat årets första kulglass.
→ Jag har läst ikapp allt jag missat att läsa under terminen! Så nu har jag bara ren revision kvar.
→ Jag har börjat läsa skönlitterära böcker igen!!! Fan vad nice.
→ Jag har insett att det alltid finns kul saker att se på the national museum?? Har varit där x antal gånger och hittar jämt nya saker att kika på.
→ Jag vet ej om jag nämnt det innan men jag har börjat spela basket igen i ett litet lag på uni och även om jag inte kunde vara med och spela i finalen så har jag glädjts åt att vi vann!
→ Jag har återförenats med min hund och min älskade mormor och hälsat på alla mina kusinbarn!!!
→ Jag har käkat massor med god mat och blivit starstruck av kändisar på restaurang.
→ Jag har hittat kul jobb att söka och sökt dem. Snälla håll tummarna för lite jäkla tur i denna djungel.
→ Jag har delat säng med min hund och behöver jag förklara hur lycklig en blir i mattehjärtat när en inte ens kunnat träffa honom på över 7 månader???
jdfoto 